CCNA Cyber security – Concepts and abbreviations

Not in alphabetical order. Updated regularly.

Abbreviations

  • SOC – Security Operations Center
  • DDOS – Distributed Denial Of Service
  • IOT – Internet Of Things
  • GDPR – General Data Protection Regulation
  • SIEM – Security Information and Event Management software
  • SOAR – Security Orchestration, Automation and Response
  • KPI – Key Performance Indicators – Indicators for SOC performance
  • OVF – Open Virtualization Format
  • LAN – Local Area Network
  • WAN – Wide Area Network
  • SecOps – Security Operations
  • TacOps – Tactical Operations
  • WMI – Windows Manegement Instrumentation
  • NIDS – Network Intrustion Detection System
  • BYOD – Bring Your Own Device
  • FTP – File Transfer Protocol
  • SSH – Secure Shell Protocol
  • DNS – Domain Name System
  • SNMP – Simple Network Management Protocol
  • AES – Advanced Encryption Standard
  • VPN – Virtual Private Network

Personal information

  • PII – Personally Identifiable Information
  • PHI – Protected (Personal) Health Information
  • PSI – Personal Security Information

Concepts

Threat actors

  • Amateurs – Also known as scrips-kiddies. Little or no skills.
  • Hacktivists – Driven by political, religious or ideological purposes.
  • Criminals – Driven by finansial gain. 
  • Nation states – Or organisations paid by nation stated. State sponsored ciberespionage or cyberwarfare.
  • Black hats – Criminal hackers.
  • Gray hats – 
  • White hats – Ethical hacker. Often working for security companies.
  • Botnet – A network of infected computers controlled as a group
  • C&C – Command and Control server. Often used to describe the node or controlling computer in botnets.
  • Worm – Designed to be replicated
  • Trojan horse – A virus embedded in a normal file or program.
  • Spyware – 
  • Adware – Virus that displays illicit advertisements.
  • Keylogger – Logs keystrokes.
  • Ransomware – Encrypts the computer and forces the user to pay a ransom to unlock.
  • SQL injection – 
  • Zero Day Exploit – Vulnerabilities not yet detected and/or patched for. A virus can use the exploit to gain access to the machine.

CIA Triad

  • Integrity
  • Confidentiality
  • Availability

SOC roles

  • Tier 1 – Monitor incidents, open tickets, basic threat mitigation
  • Tier 2 – Deep investigation
  • Tier 3 – In-depth knowledge, threat hunting, preventive measures
  • SOC manager – SOC admin

SOC KPIs

  • Dwell Time – 
  • Meam Time to Detect (MTTD) – 
  • Mean Time to Respond (MTTR) – 
  • Mean Time to Contain (MTTC) – 
  • Time to Control – 

Säkerhetsrelaterade förkortningar

Förkortningar kopplade till säkerhet och trygghet. Står ej i bokstavsordning. Uppdateras löpande.

  • ADR – Europa-gemensamt regelverk kring farligt gods
  • LOV3 – Paragraf 3. Områden där ordningsvakter får verka.
  • BID – Business Improvement District
  • CPTED – Crime Prevention Through Environmental Design
  • RSA – Risk- och sårbarhetsanalys
  • GDPR – General Data Protection Regulation. Dataskyddsförordningen
  • RPS – Rikspolisstyrelsen. Äldre benämning för Polismyndigheten.
  • Säpo – Säkerhetspolisen. Säte i Solna.
  • BRÅ – Brottsförebyggande rådet
  • FRA – Försvarets Radioanstalt
  • MSB – Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap
  • EUCPN – European Crime Prevention Network
  • EFSA – EUs myndighet för livsmedelssäkerhet
  • HACCP – Rutiner kring livsmedelshantering
  • PDV – Pågående dödligt våld. Tex skolskjutning
  • ICAO – Internationella civila luftfartsorganisationen
  • EASA – Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet
  • TIB – Tjänsteman i Beredskap
  • VMA – Viktigt Meddelande till allmänheten. I folkmun: hesa fredrik
  • LSO – Lagen om Skydd mot Olyckor
  • SBA – Systematiskt BrandskyddsArbete
  • NFC – Nationellt Forensiskt Center
  • NOA – Nationella Operativa Avdelningen
  • SKR – Sveriges Kommuner och Regioner (Tidigare SKL)
  • JO – Justitieombudsmannen
  • NTU – Nationella Trygghetsundersökningen. Genomförs årligen av Brottsförebyggande rådet.
  • SHK – Statens Haverikommission
  • SSK – Enheten för samordning av samhällets krisberedskap. Enhet under Justitiedepartementet.
  • RPU – Rättspsykiatrisk undersökning. Görs av Rättsmedicinalverket vid misstanke om tex psykos vid brottstillfället.
  • LEH – Lagen om extraordinära händelser
  • SOL – Socialtjänstlagen
  • BOJ – Brottsofferjouren
  • PGU – Politik för global utveckling
  • KBM – Krisberedskapsmyndigheten. Ersattes 2009 av MSB.
  • IGV – Ingripandeverksamhet. Tex en IGV-polis arbetar i yttre tjänst.
  • SSPF – Samverkan mellan Skola, Socialtjänst, Polis och Fritid. Används tex inom Göteborgs Stad.
  • ISPS – International Ship and Port Facility Security Code. Sjöfartsskydd
  • SSF – Stöldskyddsföreningen.
  • SMO – Skydd mot olyckor. MSBs utbildning för räddningstjänsten.
  • FOI – Totalförsvarets forskningsinstitut
  • MTO – Människa, Teknik & Organisation
  • ROSI – Return Of Security Investment. Används för att väga och motivera säkerhetsinvesteringar. Till exempel att en investering i väktarronder som avvärjer tillgreppsbrott lönar sig över tid.
  • ROI – Return Of Investment
  • SLO – Supporter Liaison Officer. Utvald säkerhetsansvarig person inom supporterkulturen.
  • ANDT – Alkohol, Narkotika, Doping & Tobak. Används ofta på kommunal nivå för att utarbeta strategier kring dess hantering och motverkan.
  • ACAT – 
  • MAP – Manöverpanel/knappsats till larmet. Används oftast av bevakningsföretag och larminstallatörer.
  • BRF – Base Rate Fallacy
  • RPN – Risk Priority Number. Det sammanlagda risktalet vid FMECA riskanalys.
  • IKT – Intention, Kapacitet & Tillfälle. Används vid riskanalyser av antagonister.
  • SAM – Systematiskt ArbetsmiljöArbete
  • NCT – Nationellt Centrum för Terrorhotbedömning. En arbetsgrupp med personal från Säpo, FRA och Must.
  • CCTV – Closed-Circuit Television. Engelsk benämning av kameraövervakning.
  • Must – Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten.
  • RMV – Rättsmedicinalverket
  • CVE – Center mot våldsbejakande extremism
  • SMART – Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidsatta. Används i samband med genomförandet av lokalt brottsförebyggande arbete.
  • MBU – Människan Bakom Uniformen
  • EST – Effektiv Samverkan för Trygghet
  • ELISA – Effektiv Lägesinformation genom Systematiska Arbetssätt
  • ULF – Undersökning av Levnadsförhållanden
  • BOPS – Brottsoffer och personsäkerhet
  • GVI – Group Violence Intervention. Amerikansk motsvarighet till Sluta Skjut
  • IMY – Integritetsskyddsmyndigheten. Tidigare Datainspektionen.
  • IOP – Idéburet offentligt partnerskap
  • SIG – Sociala insatsgrupper
  • ALARP – As Low As Reasonably Possible/Practicable
  • LPO – Lokalpolisområde
  • RLC – Regionledningscentral. Ersatte LKC (länskommunikationscentral).
  • PKC – Polisens kontaktcenter
  • POSOM – Psykiskt och socialt omhändertagande
  • SARA – Spousal Assault Risk Assessment. Bedömning av risk för upprepat partnervåld (våld i nära relation)
  • MOCG – Mobile Organised Crime Groups
  • LUA – Lokalt Utvecklingsarbete
  • FU – Förundersökningsledare
  • PTU – Politikernas Trygghetsundersökning
  • HDA – Hemlig dataavläsning
  • ANPR – Automatic number plate recognition
  • KBL – Kamerabevakningslagen
  • SOFFA – Säkerhets- och försvarspolitisk forskning och analys
  • SABEK – Samhällets beredskap i kris och kris

Livskvalitetsbrott

Kallas för Quality of life crimes på engelska.

I Sverige kallar man även detta för vardagsbrott eller mängdbrott, men det är en missvisande benämningar och en förmildrande beskrivning.

Exempel på livskvalitetsbrott är offentlig urinering, klotter, nedskräpning, ungdomar som driver omkring, hög musik osv.

Det är viktigt att stoppa livskvalitetsbrott tidigt eftersom det riskerar att utvecklas till grova brott. Livskvalitetsbrott är starkt kopplat till områden med högre grav av kriminalitet samt antisocialt beteende.

Rutinaktivitetsteorin

Rutinaktivitetsteorin är en teori inom kriminologin samt en metod inom brottsbekämpning och brottsprevention. Man kallar även detta för brottstriangeln, men den ska inte blandas ihop med skyddstriangeln.

Vad krävs för att ett brott ska begås?

Ett lämpligt objekt eller person

Värde

Vilket värde har det vi skyddar?

Tröghet

Hur svårt är det att stjäla?

Synlighet

Är det lätt att identifiera/upptäcka?

Tillgänglighet

Hur tillgängligt är objektet eller personen vi försöker skydda?

En motiverad gärningsperson

Hur motiverad är personen eller gruppen som vill stjäla eller skada oss? Man kan även använda begreppet antagonist här.

Frånvaro av kontroll eller kapabla väktare

Ordet väktare är lite missvisande eftersom att man drar parallellen till… en väktare. Men vad man åsyftar är en person i ledande eller auktoritär ställning. Det kan handla om allt från en förälder, polis, lärare, ledare eller en väktare. Använder man istället kontroll kan vi även ta hänsyn till tex fysiskt skydd eller hela MTO begreppet; människa, teknik och organisation, eftersom att alla dessa utgör en form av kontroll när vi vill förebygga brott.

Social kontrollteori

Teorin om sociala band och den kontroll vi utövar över varandra, människor emellan. Denna teori förklarar till skillnad från många andra teorier inom kriminologin faktorerna bakom att vi inte begår brott, snarare än orsakerna till att vi begår brott. Man pratar om fyra typer av sociala band:

Anknytning

Positiva relationer vi har med till exempel skola eller arbetsplats. När vi bryr oss om vad andra tycker om oss begår vi mindre brott. Bra relation/attachment leder till en lägre sannolikhet att hamna i brottslighet.

Åtagande

Hur mycket vi har investerat i relationer, skola eller arbete. Ett åtagande i något är inget man vill riskera eftersom att man har arbetat för och investerat tid och resurser i det, emotionellt, prestigemässigt eller ekonomiskt. Exempelvis att man har tagit sig an en arbetsuppgift eller leder ett idrottslag.

Delaktighet

När man har en engagemang och är fysiskt eller mentalt delaktig i projekt, arbete, föreningar eller liknande så har man varken tid eller energi åt att ägna sig åt fel eller brottsliga handlingar. Här har vi ett tydligt exempel på hur Sverige satsat väldigt mycket på tex fritidsgårdar, vilket har fungerat i stor utsträckning, men när det saknas personal eller kommunalt engagemang har gårdarna istället blivit rekryteringsbas för kriminella.

Övertygelse

Innebär att man har en övertygelse och håller med om de lagar, regler och normer som råder i samhället.

CPTED – Sex principer

Crime Prevention Through Environmental Design

Första generationen

  1. Territorialitet – Boende eller personal i ett bostadsområde eller på ett objekt känner ansvar för platsen och kontrollerar försök till brottslighet eller annan oönskad aktivitet.
  2. Tillträdeskontroll – Begränsa tillträdet till ett område med tillträdeskontroll genom porttelefon, koder eller brickor.
  3. Övervakning – Byggnation sker så att fönster har översikt ut mot gatan, porten eller parkeringen. Främja fri sikt genom att ta ned buskar. Staket med nät eller plexiglas istället för plank eller mur. Kameraövervakning och väktarrondering. Förbättrad belysning.
  4. Försvåra brottsgenomförandet – Även för en motiverad gärningsman. Genom staket, lås, larm, förstärkt glas.
  5. Image – Skapa platser som är attraktiva att vara på för personal, boende eller allmänhet (beroende på objekt) och som signalerar ordning. Ta snabbt bort skräp och klotter, reparera belysning och trasiga fönster, bogsera bort brända eller övergivna bilar.
  6. Aktivitetsstöd – Uppmuntra till positiva aktiviteter. Skapa lekplatser, sittplatser, caféer eller andra mötesplatser. Planera busshållplatser, taxistationer och uttagsautomater så att aktivitet och genomströmning ökar på önskade platser.

Andra generationen

  1. Gemenskap – Ökat självförtroende tex inom personalen att våga ingripa mot ordningsstörningar.
  2. Kontaktvägar – Att man inte är ensam i det brottsförebyggande arbetet. Skapas tex genom samverkan.
  3. Kultur – Att man har ett gemensamt synsätt på vad som är rätt och fel. En utpräglad säkerhetskultur. Tex att man går en gemensam utbildning i mäns våld mot kvinnor.
  4. Minskade barriärer – Att människor möts mellan funktioner.

Bevakningspersonal

Väktare

En väktare har befogenhet att bära batong och handfängsel samt ett förstärkt rättsskydd. Utöver detta har en väktare inga polisiära befogenheter utöver envarsrätt. Som väktare kan man vidareutbildas till butikskontrollant, värdetransportör, personskydd osv.

Vanliga arbetsuppgifter består av tex ronder, stationärbevakning, låsning och upplåsning av butiker och larmutryckning. Väktare kan också arbeta på larmcentral med att hantera inbrottslarm och kameraövervakning.

En väktare kan efter en särskild utbildning bära pistol vid tex ambassader. Väktare kan arbeta i civila kläder, tex som butikskontrollant, detta finns också som en vidareutbildning.

Ordningsvakt

Person med förordnande från polisen för att medverka till att upprätthålla allmän ordning. Innehar flera polisiära befogenheter och skyldigheter. Arbetar på LOV3 områden som är områden godkända av Polismyndigheten, tex gallerior, torg eller sjukhus. Allt fler kommuner börjar nu anställa eller upphandla egna ordningsvakter som i praktiken fungerar som lokalpolis. Här finns det en konflikt eftersom att polisen ofta är restriktiva med att utfärda LOV3 områden över stora geografiska områden tex en hel stadsdel, trots att det borde ligga i deras intresse att upprätthålla allmän ordning. Men ett sådant godkännande kan av vissa betraktas som ett polisiärt misslyckande.

Skyddsvakt

Bevakar samhällsviktiga installationer, tex flygplatser, kärnkraftverk, vattenverk osv, så kallade skyddsobjekt. En skyddvakt har många fler befogenheter än vad en väktare har och får gripa på misstanke samt beslagta tex kameror. Vad som är ett skyddsobjekt beslutas av Länsstyrelsen. Skyddsvakter kan arbeta både i civil regi, tex vid flygplatser och inom militären, tex för att skydda garnisoner.

Det finns en diskussion kring att skyddsklassa fler verksamheter på grund av den allt ökande oroligheten i samhället där mycket av den problematiken vi ser klassas som gråzon.

Personskydd

Väktare med särskild utbildning i personskydd. Kan bära pistol. Arbetar oftast i civila kläder. Personskydd förekommer både inom militären för att skydda befälhavare tex, inom säkerhetspolisen för att skydda politiker och ministrar samt inom privat sektor där bevakningsföretag kan tillhandahålla personskydd till företagsledare exempelvis. Det är också vanligt förekommande att staten anlitar privata säkerhetsföretag för personskydd.

Arrestvakt

Begreppsförklaring kopplat till säkerhet & trygghet

Står ej i bokstavsordning. Uppdateras löpande.

  • Trygghetsvandring – Organiserat av tex Grannsamverkan eller hyresgästförening. Har till uppgift att verka brottsförebyggande och trygghetsskapande.
  • Personskydd – Innebär ej livvaktsskydd, men har tex överfallslarm eller bevakad bostad. Vissa utsatta tjänstemän har personskydd via kommunen, regionen eller myndighet.
  • Livvaktsskydd – Personell bevakning. Får ske med personskyddsväktare från bevakningsföretag, från militärpolisen för Försvarsmakten eller SÄPO som skyddar central stadsledning. Innebär dygnetruntskydd eller skydd vid tex utsatta tillfällen.
  • Gråzonsproblematik – Hybridhot eller typfall 5. Mellanläge mellan fred och krig.
  • Livskvalitetsbrott – Klotter, nedskräpning, hög musik, antisocialt beteende, ordningsstörningar. Leder till en minskad känsla av trygghet i tex. ett bostadsområde. Blandning av brott och antisocialt beteende.
  • Antisocialt beteende – Brist på omdöme och hänsyn. Avvikelser och sociala normbrott. Behöver inte vara brottsligt men kan leda till kriminalitet. Visst beteende är ej reglerat i lag.
  • Överflyttningseffekt – Ex. om banker ökar sin säkerhet ökar värdetransportrånen istället. Eller om man sätter upp kameror flyttar droghandel till annat område, tex från gatan in i trappuppgångarna.
  • Kriminalpolitik – Statliga åtgärder rörande kriminalitet, till exempel vad som är brottsligt och hur långa fängelsestraffen bör vara.
  • Brottsprevention – Brottsförebyggande verksamhet. Är en del av kriminalpolitiken. Syftar till att minska, begränsa eller eliminera brottslighet och dess skadeverkningar.
  • Värdlandsstöd – Värdlandsavtal. Till exempel har MSB avtal med andra EU-länder rörande brandbekämpning eller Försvarsmaktens militära samarbete med NATO.
  • Formell kontroll – Social kontroll uttrycks genom lagar och regler mot avvikande beteende.
  • Kriminogena faktorer – Brottslighetens orsaker tex. ålder, miljö, utbildningsnivå, alkohol- eller drogmissbruk. Centralt i samhällets brottsförebyggande arbete.
  • Säkerhetskultur – En organisation, myndighet eller företag med gemensamma värderingar, föreställningar, attityder, kunskap och beteende rörande brottsförebyggande arbete.
  • Bevakningsföretag – Auktoriserade bevakningsföretag som mot avgift tillhandahåller bevakningstjänster för privata och offentliga kunder. Ex Securitas och Avarn. Godkänns av länsstyrelsen.
  • Skyddsrond – Oftast inom brandskydd. Kan även vara temaronder som säkerhetsansvariga håller i där man går igenom exempelvis utrymningsvägar eller släckutrustning.
  • Rondbil – Kallas en bil väktare eller ordningsvakt kör som utför inre och yttre tillsyn.
  • Crowd control/management – Strategier för att hantera stora mängder människor på arenor, demonstrationer osv. Utbildas ex inom polisen, försvarsmakten och arenautbildning för ordningsvakter.
  • Grooming – Vuxna som tar kontakt med barn i sexuellt syfte. Ofta över nätet, spel eller chattforum.
  • Bakgrundskontroll – Analys av en persons lämplighet och bakgrund tex vid nyanställning, bolagsköp, förvärv eller affärsavtal. Exempelvis kontrolleras CV, meriter, tidigare straff, skatteverket, sociala medier, media, bolagsverket och kreditupplysning. Samtycke från kandidaten kan krävas.
  • Omvärldsbevakning – Långsiktiga trender, hot eller händelser som påverkar säkerhetsarbetet kopplat till ex. kommun eller företag. Tex. reserestriktioner, organiserad brottslighet, naturkatastrofer eller smittspridning.
  • Sekundär viktimisering – Utöver brottstillfället kan en brottsutsatt person upplevas bli orättvist behandlad av tex polisen eller domstolen. Kan också syfta till att brottsutsatta hotas till att inte vittna.
  • Integrerat skalskydd – Fysiska barriärer är integrerade i övriga fastigheten.
  • Risksamhälle – Begrepp som åsyftar till ett samhälle som i allt högre grad sysselsätter sig med att organisera sig kring riskhantering.
  • Trygghetsfixering – Överdriven eller osund fixering vid trygghet och säkerhet.
  • The dunbar number – Ca 150 personer är det vi kan hantera socialt. Stammens/byars ursprungsstorlek.
  • K-företag – Krigsviktigt företag. Äldre benämning på företag som på förhand var utsedda att förse totalförsvaret med materiel eller tjänster i krig. Exempelvis tillverkningsföretag ska ställa om sin verksamhet att tillverka krigsmateriel.
  • Krigsplacering – En civilpersons på förhand bestämda uppgift eller roll under krigstid i tex krigsviktigt företag, myndighet eller civilförsvar.
  • Totalförsvar – Samlingsbegrepp som omfattar hela samhället med både civilt och militärt försvar.
  • Antagonistiska aktörer/hot – Mångfasetterade hot.
  • Agenda 2030 – 17 globala mål för hållbar utveckling. Antogs av FNs generalförsamling 2015. 169 delmål.
  • Medborgarlöfte – Används ofta i kommuner tillsammans med polisen för att skapa ett fiktivt kontrakt över vad som ska göras för trygghet/säkerhet i en kommun, tex “minst 200 timmars fotpatrullering”.
  • Lägesbild – Används i samverkan mellan olika aktörer för att skapa en gemensam problembild. Ex vid större kommunöverskridande händelser kan länsstyrelsen ta fram en lägesbild över kommunernas krisarbete.
  • Vandelsprövning – En mer omfattande bakgrundskontroll. Prövning av en persons levnadssätt eller medborgerliga pålitlighet. För att klara en vandelsprövning skall man enligt tradition vara ”arbetsam, anständig, nykter och i övrigt aktningsvärd”
  • Rättshaverist – En person som har en sjuklig fixering till att myndighetsbeslut inte behandlar eller prövar en rättvist. Kan bero på psykisk ohälsa, ångest, vanföreställningar, fix idéer och liknande.
  • Nepotism – Kallas även svågerpolitik. En form av korruption. När politiker ger fördelar till familj, släkt, vänner och bekanta. Ex bygglov, positioner inom myndigheter, föreningsbidrag, förtur i bostadskö och liknande.
  • Tillgreppsbrott – Samlingsbegrepp för brott som sker genom tex inbrott, snatteri, stöld osv. där man tillgriper varor.
  • Swatting – Falsklarm till polis. Tex att ringa in falsklarm till 112 vilket resulterar i insatsstyrka. Från engelskans SWAT.

Antisocialt beteende

En grupp som beter sig antisocialt kan ofta själva uppfatta sig som sociala gentemot varandra, men betraktas av allmänheten som ordningsstörande.

Antisocialt beteende innefattar främst normbrytande företeelser, men också rent kriminella handlingar. Individer som beter sig antisocialt är ofta dömda för våldsbrott, stölder eller skadegörelse eller löper en hög risk att dömas för dessa brotten.

Eftersom att mycket av beteendet idag är oreglerat kan detta vara svåråtkomligt för ordningsvakter och poliser att hantera.

Exempel på oreglerat eller svåråtkomligt beteende:

  • Att spela ofta högljudd musik med systemhat, antisemitiskt eller extremistiskt budskap.
  • Att prata högljutt med varandra medvetet för att provocera sin omgivning, ofta på andra språk än svenska.
  • Olika dominansbeteenden exempelvis att i större grupper gå igenom centrum eller köpcentrum för att verka hotfulla eller att stirra, peka ut eller skrika mot personer man inte anser tillhör den egna gruppen.
  • Att i samband med insatser från blåljuspersonal medvetet sluta upp för att störa och försöka få iväg personalen från ett område man betraktar som ”sitt eget”.

Exempel på brottsligt beteende:

  • Hets mot folkgrupp, oftast riktat mot etniska svenskar eller andra etniska klaner än sin egen.
  • Rån och misshandel med förnedrande inslag
  • Ofredande
  • Nedskräpning
  • Klotter
  • Bilkörning på gång- och cykelväg

Antisocialt beteende präglas ofta av systemhat där man uttrycker sitt förakt mot etniska grupper, polisen, myndigheter och systemet i stort genom musik och kultur ofta genom rap- och reggae. Särskilt anmärkningsvärt är det när statliga medier ger dessa artister en plattform till exempel i radio och TV som ytterligare legitimerar deras beteende. Begreppet har använts länge inom kriminalvården och psykiatrin men har på senare tid börjat användas mer inom förebyggande arbete samt inom politiken och media för att belysa problemet med unga vuxna som använder kultur för att legitimera ett kriminellt leverne.

På senare år har vi sett en mängd filmer spridas via sociala medier där personer bosatta i utsatta områden skriker glåpord efter polisen, skjuter fyrverkerier eller går till fysisk motstånd mot polisen. Detta beteende ser vi i samtliga av Sveriges utsatta områden och är en del av att denna utveckling håller på att bli systemhotande.

Antisocialt beteende kan ses som en motsats till majoritetssamhället där man aktivt och medvetet strävar till att försöka stå så långt från detta som möjligt. De bakomliggande orsakerna till att en individ har ett antisocialt beteende kan bero på sociala faktorer, men det är viktigt att poängtera att handlingarna är frivilliga, medvetna och inte går att avfärda eller försvara med ”socioekonomiska faktorer”.

Allt fler höjer nu rösterna om att antisocialt beteende bör kriminaliseras.

Länkar:

Mustafa Panshiri: Kriminalisera antisocialt beteende

Gråzonsproblematik

Inom totalförsvaret som omfattar både militärt och civilt försvar är krigs- och fredstid väldefinierat. Historiskt har Sveriges försvar främst varit planerat för så kallat invaderande krig. Men en mer komplex och globaliserad omvärld med internet och teknisk utveckling som pådrivande faktor har gråzonen mellan krig och fred blivit allt större. Därför har FOI på uppdrag av MSB tagit fram ett antal typfall för att kunna definiera krigföring från statlig antagonist. En antagonist kan använda hybridkrigföring som en form av gråzonskrig.

  • Typfall 1: Beredskapshöjning, mobilisering och transport till utgångsområden
  • Typfall 2: Angrepp med fjärrstridsmedel m.m., riktat huvudsakligen mot civila mål
  • Typfall 3: Angrepp med fjärrstridsmedel, mot främst militära mål
  • Typfall 4: Angrepp som omfattar landstigning och luftlandsättning mot viktiga områden i Sverige
  • Typfall 5: Utdragen och eskalerande gråzonsproblematik

Källor:

FOI: Nytt typfall om gråzon till totalförsvarsplaneringen