Begreppsförklaring kopplat till säkerhet & trygghet

Står ej i bokstavsordning. Uppdateras löpande.

  • Trygghetsvandring – Organiserat av tex Grannsamverkan eller hyresgästförening. Har till uppgift att verka brottsförebyggande och trygghetsskapande.
  • Personskydd – Innebär ej livvaktsskydd, men har tex överfallslarm eller bevakad bostad. Vissa utsatta tjänstemän har personskydd via kommunen, regionen eller myndighet.
  • Livvaktsskydd – Personell bevakning. Får ske med personskyddsväktare från bevakningsföretag, från militärpolisen för Försvarsmakten eller SÄPO som skyddar central stadsledning. Innebär dygnetruntskydd eller skydd vid tex utsatta tillfällen.
  • Gråzonsproblematik – Hybridhot eller typfall 5. Mellanläge mellan fred och krig.
  • Livskvalitetsbrott – Klotter, nedskräpning, offentlig urinering, hög musik, antisocialt beteende, ordningsstörningar. Leder till en minskad känsla av trygghet i tex. ett bostadsområde eller centrum. Blandning av brott och antisocialt beteende. Svårt att komma åt och låg anmälningsbenägenhet. Broken window-teorin är ett sätt att förklara varför det är viktigt att samhället tidigt reagerar på denna tygen av brottslighet.
  • Antisocialt beteende – Ett av samhället oönskat beteende. Brist på omdöme och hänsyn. Avvikelser och sociala normbrott. Behöver inte vara brottsligt men kan leda till kriminalitet. Visst beteende är ej reglerat i lag.
  • Överflyttningseffekt – Ex. om banker ökar sin säkerhet ökar värdetransportrånen istället. Eller om man sätter upp kameror flyttar droghandel till annat område, tex från gatan in i trappuppgångarna. Vanligt förekommande problem inom brottsprevention.
  • Kriminalpolitik – Statliga åtgärder rörande kriminalitet, till exempel vad som är brottsligt och hur långa fängelsestraffen bör vara.
  • Brottsprevention – Brottsförebyggande åtgärder, både strategiskt, i lag och operativt. Kan vara en del av kriminalpolitiken. Syftar till att minska, begränsa eller eliminera uppkomsten brottslighet och dess skadeverkningar.
  • Värdlandsstöd – Värdlandsavtal. Till exempel har MSB avtal med andra EU-länder rörande brandbekämpning eller Försvarsmaktens militära samarbete med NATO.
  • Formell kontroll – Social kontroll uttrycks genom lagar och regler mot avvikande beteende.
  • Kriminogena faktorer – Brottslighetens orsaker tex. ålder, miljö, utbildningsnivå, alkohol- eller drogmissbruk. Centralt i samhällets brottsförebyggande arbete.
  • Säkerhetskultur – En organisation, myndighet eller företag med gemensamma värderingar, föreställningar, attityder, kunskap och beteende rörande brottsförebyggande arbete.
  • Bevakningsföretag – Auktoriserade bevakningsföretag som mot avgift tillhandahåller bevakningstjänster för privata och offentliga kunder. Ex Securitas och Avarn. Godkänns av länsstyrelsen.
  • Skyddsrond – Oftast inom brandskydd. Kan även vara temaronder som säkerhetsansvariga håller i där man går igenom exempelvis utrymningsvägar eller släckutrustning.
  • Rondbil – Bilburen rondering av väktare, ordningsvakt eller skyddsvakt. Vanlig tjänst bland bevakningsföretag för yttre rondering av fastigheter och bostadsområden.
  • Crowd control/management – Strategier för att hantera stora mängder människor på arenor, demonstrationer osv. Utbildas ex inom polisen, försvarsmakten och arenautbildning för ordningsvakter.
  • Grooming – Vuxna som tar kontakt med barn i sexuellt syfte. Ofta över nätet, spel eller chattforum.
  • Bakgrundskontroll – Analys av en persons lämplighet och bakgrund tex vid nyanställning, bolagsköp, förvärv eller affärsavtal. Exempelvis kontrolleras CV, meriter, tidigare straff, skatteverket, sociala medier, media, bolagsverket och kreditupplysning. Samtycke från kandidaten kan krävas.
  • Omvärldsbevakning – Långsiktiga trender, hot eller händelser som påverkar säkerhetsarbetet kopplat till ex. kommun eller företag. Tex. reserestriktioner, organiserad brottslighet, naturkatastrofer eller smittspridning.
  • Sekundär viktimisering – Utöver brottstillfället kan en brottsutsatt person upplevas bli orättvist behandlad av tex polisen eller domstolen. Kan också syfta till att brottsutsatta hotas till att inte vittna. Ej önkvärt.
  • Integrerat skalskydd – Fysiska barriärer är integrerade i övriga fastigheten såsom dekorativa murar, buskage, upphöjningar och liknande.
  • Risksamhälle – Begrepp som åsyftar ett samhälle som i allt högre grad sysselsätter sig med att organisera sig kring riskhantering.
  • Trygghetsfixering – Överdriven eller osund fixering vid trygghet och säkerhet.
  • The dunbar number – Ca 150 personer är det vi kan hantera socialt. Stammens/byars ursprungsstorlek. Begrepp från socialantropologin. Fler personer än detta ökar risken för utrygghet eftersom att människan biologiskt/psykologiskt sett inte kan hantera fler människor, såsom på en arbetsplats eller skola.
  • K-företag – Krigsviktigt företag. Äldre benämning på företag som på förhand var utsedda att förse totalförsvaret med materiel eller tjänster i krig. Exempelvis tillverkningsföretag ska ställa om sin verksamhet att tillverka krigsmateriel.
  • Krigsplacering – En civilpersons på förhand bestämda uppgift eller roll under krigstid i tex krigsviktigt företag, myndighet eller civilförsvar.
  • Totalförsvar – Samlingsbegrepp som omfattar hela samhället med både civilt och militärt försvar.
  • Antagonistiska aktörer/hot – Mångfasetterade hot.
  • Agenda 2030 – 17 globala mål för hållbar utveckling. Antogs av FNs generalförsamling 2015. 169 delmål.
  • Medborgarlöfte – Används ofta i kommuner tillsammans med polisen för att skapa ett fiktivt kontrakt över vad som ska göras för trygghet/säkerhet i en kommun, tex “minst 200 timmars fotpatrullering”. Betyder i praktiken sällan någonting utan används av kommuners säkerhetsfunktioner för att dygdsignalera att man tar otryggheten på allvar.
  • Lägesbild – Används i samverkan mellan olika aktörer för att skapa en gemensam problembild. Ex vid större kommunöverskridande händelser kan länsstyrelsen ta fram en lägesbild över kommunernas krisarbete. Är en nulägesbild, tex över vilka problemområden som kräver insatser i en kommun av trygghetsvandrare tex.
  • Vandelsprövning – En mer omfattande bakgrundskontroll. Prövning av en persons levnadssätt eller medborgerliga pålitlighet. För att klara en vandelsprövning skall man enligt tradition vara ”arbetsam, anständig, nykter och i övrigt aktningsvärd”.
  • Rättshaverist – En person som har en sjuklig fixering till att myndighetsbeslut inte behandlar eller prövar en rättvist. Kan bero på psykisk ohälsa, droger, ångest, vanföreställningar, fix idéer och liknande. Vanligt förekommande problem inom offentlig verksamhet där enstaka medborgare tar upp stora resurser.
  • Nepotism – Kallas även svågerpolitik. En form av korruption. När politiker ger fördelar till familj, släkt, vänner och bekanta. Ex bygglov, positioner inom myndigheter, föreningsbidrag, förtur i bostadskö och liknande.
  • Tillgreppsbrott – Samlingsbegrepp för brott som sker genom tex inbrott, snatteri, rån, stöld osv. där man tillgriper varor.
  • Swatting – Falsklarm till polis. Tex genom att ringa in falsklarm till 112 som resulterar i en polisinsats. Från engelskans SWAT. Är olagligt och straffbart.
  • Blåljussabotage
  • Informationsinhämtning – Kan ske både genom operativ spaning där man dokumenterar hur personer rör sig, registreringsnummer, rutiner, adresser, beteenden osv, men även genom registerutdrag, sökning i offentliga register, sociala medier osv. Kan vara en del av OSINT.
  • OSINT – Open Source Intelligence. Kallas även omvärldsanalys.
  • Modus Operandi – Är synonymt med tillvägagångssätt och använs ofta för att beskriva hur kriminella eller ljusskygga bolag och aktörer opererar.